Gott Nytt år

Gott Nytt År på er.

Vi ses när almanackan visar 2009

This was Christmas

Jag hade fördelen att de 4 sista dagarna innan jul vara ledig från jobbet för att kunna förbereda julen, med att handla julklappar och allt. Nackdelen med detta var ju att när det väl blev dags för julafton så var det också dags att ha väckarklockan på rigning vid 5 på morgonen. Började jobba vid 6 alltså, sen sitta på jobbet till 14 innan det var dags att vända hemåt och äta julmat, eller nej det slapp jag faktiskt på julafton i år. Julmaten bestod av Porterstek, även om jag åt en miniversion av en jultallrik som lunch samma dag, fast där valde jag att bara plocka med vissa väldigt utvalda delar.

Juldagen var det samma arbetstider som var gällande, och därefter hade jag tänkt avge ett besök hos fadern (jobbar man julhelgen får man se till att sprida ut julfirandet lite). Han visade sig ha rymt hemifrån och befann sig hemma hos sin syster, så på något underligt sätt blev jag övertalad att åka förbi där istället. Sedan hem för en dusch och vila i några minuter innan det var dags att bege sig iväg igen. Den här gången till familjen Jansson-Sundström där det vankades festligheter.

Kom hem från den festen med håret nyklippt och 2 timmars sömn till godo innan klockan skulle ringa och det åter var dags att infinna sig på jobbet för en annandag med samma arbetstider som dagarna innan. Den här gången ska det erkännas att det tog emot bra mycket mer att kliva upp än dagarna innan. och åtminstone de 2-3 första timmarna på jobbet var inte roliga då jag helst av allt bara ville lägga mig ned och sova.

Piggnade dock på rätt bra framåt 9-tiden på förmiddagen och arbetsdagen flöt på bra. Efter jobbet så var det återigen dags att bara svänga förbi hemma och byta om igen. Den här gången till varmare kläder och därefter ta sig en behövlig promenad upp till Sävstaås för annandagsbandy.

4-4 blev det till slut, efter att Bollnäs tappat en tvåmålsledning. Årets mest enögda linjeman fick agera huvuddomare och ovanligt lite publik för att vara en annandag i Bollnäs. Sett till det hela får man ändå vara nöjd över matchen.

Efter bandyn hade Joel fått för sig att jag borde befinna mig på krogen och vara odräglig, så för att planera hur kvällen skulle urarta sig så satte jag mig framför tvn och tänkte kolla in hur Bollnäs skulle sköta sig i Körslaget. Det nästa jag kommer ihåg var att jag vaknade vid 12 på natten och var i behov av att ge mig ner på statoil och handla tobaksvaror. Jag hade somnat som en stock alltså.

Tog en tur ner på Statoil och när jag kom hem igen kände jag mig tillräckligt pigg för att titta på sveriges inledande match i JVM-hockeyn. Självklart slocknade jag framför tvn igen och den här gången var det dagen efter när jag åter piggnade på.

Ny dag på jobbet, fast 14-22 i arbetstid den här gången, sedan ett besök hos Jansson-Sundström igen för en kväll av sällskapsspel. Något säger mig att jag förlorade första spelet, något kunskapsspel som jag glömt namnet på, eftersom de hade spelat nästan klart när jag anlände och jag fick ta över och spela för de som hade minst poäng. Annars hade jag nog vunnit (intalar mig själv att jag är intelligent)

Söndag var det sedan åter dags för en arbetsdag med samma kvällspass som dagen innan och därefter igår så jobbades det en mer normal dag 8.30-17

NU är det i alla fall ledig dag för mig och jag ska inte jobba på flera dagar. Den största fördelen med att jobba julhelg är alltså, förutom att det hade dukats fram en massa julgodis på jobbet, att man får rätt bra med ledigt över Nyår istället.

4 dagars ledighet

Är nu inne på min fjärde dag ledigt från jobbet. Hade tänkt göra en massa sånt som borde göras såhär inför jul på de dagarna. Sånt där som att köpa julklappar och liknande saker.

Hittills har julklappsinköpandet stannat på en siffra av noll. Eftersom det är julafton imorgon betyder det att jag om några minuter ska ner och springa på stan bland alla andra galningar som också är ute i sista minuten för att handla julklappar.

Varje år så tänker man att i år ska jag se till att vara ute i god tid så jag slipper den där sista julstressen. Varje år så kommer jag också på dagarna strax innan jul att nu är det bara dagar kvar och jag har allt kvar att ordna. Undrar om det går att ändra på till nästa jul...

Undrar om alla andra tänker som mig att "jag åker ner och handlar nu på förmiddagen, så hinner jag klart innan alla andra kommer ner". Ja det återstår att se. Nu åker jag i alla fall ner på stan och handlar mina julklappar.

Ett idrottsligt trevligt slut på året

Såhär när det börjar ta slut på året och det strax ska till att bli ett nytt år kan vi konstatera att det finns en del trevliga avslutningar på det gamla året inom idrottsvärlden.

Börjar vi med att titta till Bandyn så har Bollnäs äntligen sett till att vinna en bortamatch. 3-6 borta mot Örebro och enligt Örebros lokalradio såg Bollnäs spel mycket bra ut dessutom. Vågar man hoppas att det ska hålla i sig så att vi inte får en genomklappning på annandagen?

Hela förra säsongen i den Italienska fotbollen var mer eller mindre en pina. Livorno samlade på förluster och detta samlande var så lyckat att man i år fick spela Serie B istället. Där har man hittills samlat mest på oavgjorda matcher, men inte heller förlorat mer än en, så inför årsskiftet ser det inte sämre ut än att Livorno huserar på första plats i tabellen när 19 matcher spelats.

När vi ändå är inne på Livorno så kan jag inte låta bli att stjäla lite. Expressen hade för några dagar sedan en artikel om St. Pauli döpt till Rebeller på offensiven.

Valde man att läsa den artikeln i papperstidning istället för på nätet så fanns det efter artikeln en faktaruta eller något liknande om andra klubbar med liknande stämpel som St. Pauli. Ekim som gillar att läsa Expressen i pappersform höll sig framme och scannade in en del av den rutan, så jag snor helt enkelt hans bild och publicerar här också.

Dagens humorklipp

Kan bara inte låta bli att lägga upp den här

Alla heter Glenn

Ibland när man surfar på okända bloggar så hittar man faktiskt en del guldkorn, som tillexempel bloggen "Alla heter Glenn" som beskriver sig själv enligt följande:

Många heter Glenn. De allra flesta är män, och majoriteten bor i västsverige. På denna blogg tänker jag att försöka följa Glenn, berätta om det händer någonting roligt där Glenn är inblandad, och hur många kända Glenn det egentligen finns. Jag föreslår att du håller denna blogg under bevakning, och tittar in här titt som tätt för att se vad som händer i Glenns liv.

Bloggen i fråga hittar man på:

http://allaheterglenn.blogspot.com

År och dar sen sist

Känns som jag inte intagit någon form av alkoholhaltig dryck på jag vet inte hur länge. Tror det fortfarande var någon slags sommar ute senast, eller åtminstone sluttampen av sommaren. Ikväll däremot så blir det några öl.

Julfest med jobbet, men först så ska jag jobba 14-22. Jobbar dessutom samma tider imorgon så det blir en rätt lugn kväll i vilket fall.

Finns ett gäng Staropramen Dark väntandes i kylskåpen tills dess jag kommer hem från jobbet. Nu är det i vilket fall dags att göra sig i ordning och förflytta sig dit.

Edit: Kom på mig själv att sitta här och ljuga. Det blev faktiskt 3,5 öl under Dex också, men det var ju rätt länge sedan det med. Dessutom en väldigt liten mängd.

Christmas time

Det sägs att jag har dålig uppdateringsfrekvens här på bloggen numer. Orsaken är nog till stor del att jag tycker mig inte göra tillräckligt intressanta saker för att det ska vara värt att sätta mig ned och skriva om dem.

Idag i så väcktes jag i alla fall av en telefonförsäljare, som efter att jag vaknat till inte alls visade sig vara någon telefonförsäljare utan bara Daniel som ville ha sällskap i sitt radioprogram.

Jul skulle det handla om. Det handlar för övrigt rätt mycket om jul den här tiden på året. Programmet gick ut på att vi först hade en diskussion om varför vi firar jul, och varför den kom att utspela sig i december trots det att det förmodligen var under sommarmånaderna som Jesus ska ha fötts.

Sedan gick vi in på lite olika attribut som varför vi envisas med att plocka in julgranar och klä dessa i ljus och liknande och varför Jultomten finns och om hur han kom in i bilden.

Jultomten har ju för övrigt varit en del av julen rätt länge nu, och på den tiden han började få vara med på julfirandet så ansågs det förmodligen också se väldigt snällt ut med en gubbe i långt vitt skägg.

Om man leker med tanken på att jultomten aldrig existerat, alltså inte som verklig varelse, utan alltså aldrig ens varit en del av julfirandet. Leker vi vidare och låter någon fiktiv person komma på iden med en jultomte och sedan ger honom i uppdrag att försöka lansera honom. Skulle jultomten då få samma genomslagskraft nu som han har fått om vi följer den utveckling av julen som verkligen varit.

Nu är det hela en rent hypotetisk fråga som inte går att svara på, men jag törs lova att det skulle finnas konservativa som skulle välja att fördömma Jultomten som ondskans hjälpreda, särskilt där borta på andra sidan Atlanten där man i dag per automatik har en viss skepsis mot maskerade män med långa skägg.

Efter att jultomten förklarats ha sammankoppling med Al Quaida och även julklappar diskuterats så kom vi in på först Julmat, där jag lite snällt valde att "såga" julskinkan och prinskorven från julbordet. Julskinka kan jag väl leva med. En par skivor per år kan vara lite gott i alla fall, särskilt om det blandas ut med Apotekets senap. Prinskorv däremot kommer aldrig att bli det. Korv är resterna som blir över efter att man gjort mat av djuret i fråga.

Som avslutning så bjöds det även in en till gäst som hade förkärlek till musik, och då nån slags udda musikstil från 60-talet. Han skulle kommentera det här med julmusik och gick igenom sin taktik för att smyga in julmusik i sin dagliga skörd av låtar. Jag tolkade istället julmusik som något som ska undvikas då det mer eller mindre bara finns en julsång som går att stå ut med i en hel låt.

Så för att avsluta detta julinlägg så får jag väl helt enkelt ta och bjuda på enda låten och med att citera Peter Haber från Tomten är far till alla barnen. "Men dö för helvete tomtejävel"

Dags att byta/Komplettera ståndpunkt

Ser att jag har kvar ett ställningstagande jag gjorde i våras/somras at the top of my blogg, där jag tar avstånd från idén om en FRA-lag.

Nu är det inte längre så mycket debatt om den lagen, istället så handlar det IPRED. Den här gången ska privata företag (läs skivbolag/filmbolag) få agera polis och jaga fildelande människor.

Nu får man tycka vad man vill om Fildelning och upphovsrätt. Personligen har jag svårt att se en vettig anledning att behålla upphovsrätten i den mening den har idag, men det hör egentligen inte till den här frågan.

Att man däremot utser den ena parten i kampen mellan fildelare vs. fildelarjagare till polis i målet är rätt märkligt. Det är lite grann som att man skulle avskaffa dommaren i fotboll och istället utse en av spelarna på planen till den som också dömmer matchen och sedan förvänta sig att denne kommer att göra det objektivt.

Man kanske skulle leta sig en anti-IPRED banner att lägga till på sidan någonstans eller byta ut FRA-grejen mot en.

Frihet

Ser att Daniel redan kommenterat företeelsen, men får väl göra ett försök till detsamma själv också. Hade till ikväll fått en inbjudan för att se en uppsättning av Hälsinglands dansteater tillsammans med Estetiska programmet som hette "Fri?"

Efter återbud så visade det sig att jag hade två biljetter och eftersom jag själv enbart räknas som en person så kom jag fram till att Daniel väl ändå är en kulturell människa så kontrollerade om han kunde tänkas vara intresserad av att se det hela.

När det visade sig att han inte hade bättre saker att sysselsätta sig med så fick det bli så. Vad lär man sig då av att beskåda en liknande föreställning?

1. Frihet är att dansa runt på ett golv och med jämna mellanrum skicka fram någon som säger några kryptiska meningar i en mikrofon.

2. De som utförde denna dansteater gjorde ett bra jobb

3. Denna form av "överklassunderhållning" är nog inte riktigt min kakbit.

Personligen så tror jag nog att det hela skulle ha kunnat vara mer intressant för en enkel person som mig om det hela hade fokuserats på de som jag beskrevs som kryptiska meningar hade byggts ut lite mer och framställts som en monolog. Då hade det nog kunnat bli riktigt intressant.

Halvdöv istället för bandy

Det känns lite som att jag inte spenderar mina dagar med att göra något vettigt som man kan skriva om här och då blir uppdateringstakten i bloggen rätt lidande. Veckan som varit nu så jobbade jag kortvecka, vilket betyder att jag varit ledig torsdag och fredag, men istället så jobbar jag helg nu.

Igår hade jag tänkt bege mig upp på Sävstaås och se Bollnäs-Motala, jag har ju av någon anledning lyckats med bedriften att inte ha sett en enda match sedan serien började, men med tanke på att jag har en förkylning som hamnar i topp på richterskalan och som dessutom har satt sig på ena örat så att jag knappt hör något på höger sida, så kom jag fram till att det nog var bättre att hålla sig hemma och följa matchen på annat sätt.

Matchen den vann Bollnäs med 6-1. Annars har man ju inte spelat allt för bra i år. Så man får hoppas att den vinsten var lite av en vändning.

Nu blir det iaf en sen frukost innan det är dags att göra sig i ordning och åka och jobba.

Om att ta sitt radiolyssnande ett steg för långt

Henrik rasar mot SVT efter chockändringen

Nog för att jag i grunden är mer nattmänniska än vad jag är en sådan som trivs bra med tidiga morgnar och långa dagar, men jag är också medveten om att jag faktiskt är i minoritet. Majoriteten av alla människor är inte som mig utan kliver gärna upp tidigare än vad jag anser vara bra för hälsan. Dessutom går de också och lägger sig i lagom tid när kvällen borde börja igen.

Nu kommer alla dessa människor, efter att SVT beslutat att tråkigt är bäst, att gå miste om sveriges bäste nyhetsuppläsare. Rikard Palm kommer nämligen att förflyttas till att få läsa nyheter nattetid och någon tråkigare får ta över.

Inte för att det nog berör mig, då jag väldigt sällan ser några nyheter alls på tv, men man får också tänka på den delen av folket som faktist gör det. Någon borde avslöja för cheferna på SVT att en tråkig nyhetsuppläsare inte per automatik är en bra nyhetsuppläsare.

Så här får vi hoppas att SVT tänker om och plockar tillbaka Palm på bästa sändningstid, och dessutom låter honom få ha sin ansiktsbehåring i fred. Intressant fenomen egentligen att folk kan sitta hemma och reta upp sig så pass mycket på en liten mustasch, så till den grad att de känner att nu är det nog och dessutom beslutar sig för att ringa SVT och påpeka detta. (nåja det var ju gamla nyheter, men ett bra exempel på ett gnällande folk)

Och för er som missat Rikard Palm, så får jag bjuda på lite höjdpunkter

Strategisk planerad mordbrand

Det sägs ju att all slags uppmärksamhet är positivt och det kan säkert till viss del ligga något i det. Om vi antar att en stad (alternativt en kommun) vill göra reklam för sig så är det självklart positivt att bli omnämnd i riksmedia så ofta det bara går.

Något som kommer år för år just den här tiden på året är texter med frågeställningar om hurvida halmbocken i Gävle ska få brinna upp eller inte. Den har ju klarat sig i några år i rad nu och skulle det fortsätta på det sättet så skulle den snart bli lika trist och ointressant som vilket annat julpynt som helst som placeras ut i stad efter stad när juletid närmar sig.

Efter tillräckligt många år utan eld så skulle det inte finnas något intresse alls att skriva om bocken och inga spelbolag skulle heller vara intresserade av att erbjuda odds på om den kommer att överleva eller inte, vilket förmodligen i längden skulle kosta mer för Gävle än vad en bränd bock kostar.

Så hur löser man det problemet? Jo i år ska bocken vara tillverkad i halm precis som vanligt, fast utan att dränkas i medel som ska göra den svår att elda. Självklart kan man inte från kommunens sida säga att man vill att den ska brinna. Det vore lite som att gräva sin egen grav. Men nog sitter man där i kommunhuset och innerst inne hoppas på en liten mordbrand som för med sig en hel del spaltmeter i riksmedia (och även i världsmedia).

Bonuspoäng till marknadsföringsstrategerna i Gävle.

Och innan vi avslutar. Självklart ska bocken brinna. En icke eldad julbock har i längden inget existensberättigande och det vore ju trist.

En tur till Gävle som slutade i snöväder

Den som vet bättre genomskådar nu mig och inser att jag skriver lite inlägg som redan borde finnas skrivna sedan tidigare, för att sedan låtsas att de fanns där redan sen förr, bara det att själva datumet på inläggen är fel. (Jag väljer att inte fuska med datumen)

I alla fall så utspelar sig nu för en vecka sedan ganska så precis. Det är torsdag i dag och det var det då också. En tur till Gävle för att se "Appelquist och Persson ljuger för pengar" stod på schemat.

Från Bollnäs skulle undertecknad och Daniel frakta oss och Joel skulle möta upp med tåg från Södertälje. Dessutom var jag ovetande om att Lelle och Therese skulle ramla förbi från Sandviken också.

Personligen tyckte jag not att Tobias Persson av de två var bäst, men till stor del beror det nog också på att jag redan sedan tidigare hade hört många av de skämten som Appelquist körde.

Efteråt blev det utfodring på Church street, som definitivt kan rekommenderas för den som vill äta stora portioner med kött och intressanta tillbehör till. Lite grann som en Gävle-variant av Spicey Cow som vi har här i Bollnäs, fast bättre.

I samband med allt detta så började vinterns första snö att komma och när det var dags att förflytta sig hemåt så snöade det på rätt rejält. Eftersom det visade sig att jag tydligen under kvällen hade beslutat mig för att inhandla Lelles jobbarkompis Xbox360 för en billig peng så tog vi omvägen över Sandviken-Ockelbo-skogsväg-Bollnäs hem. Inte ens i normala fall den roligaste vägen att köra. I kombination med snöväder och sommardäck var den ännu tråkigare dessutom.

Det var för övrigt ett tag sen jag kombinerade ett inlägg här med ett filmklipp nu, så jag passar på att bjuda på ett kort klipp med Kristoffer Appelquist. Det får väl ses som passande efter kvällen i fråga.

Det var ett tag sen nu

Det var ju ett tag sen jag var här inne och skrev något. Sist handlade det skedde var det DEX-helg och Bollnäs hade placerat sig så att man var klara för semifinal där Dynamo Moskva skulle vänta. I normala fall betyder det att turneringen skulle vara slut där. Åtminstone för Bollnäs del. Nu blev det inte riktigt så, Dynamo fick bita i de sura äpplet och se sig besegrade och en final väntade mot Edsbyn.

Upptäckte rätt sent att det skulle anordnas bussresa till Edsbyn för att se finalen, så en kvart innan bussen skulle gå så chansade jag och ringde för att få information om att det faktiskt fanns plats kvar i den. Bara att kasta sig på cykeln och bege sig till Matmagazinet där bussen skulle gå ifrån.

Matchen i sig var rätt trevlig, åtminstone inledningsvis. Första halvlek slutade med ett överläge med 2-0 för Bollnäs, men inget gott som inte också för något ont med sig. Halvlek 2 var långt ifrån lika bra sett med Bollnäsögon och Edsbyn vände och vann till slut med 3-2. Förmodligen var det rättvist om man helt opartiskt skulle se på det hela.

Totalt sett får det väl ändå hela turneringen ses som en positiv inledning på säsongen för Bollnäs. Nu är det bara riktiga säsongen kvar.

Välkommen till dåtiden

Tänkte att jag skulle kolla upp hur det går i semifinalerna i bandyns world cup. Självklart bör det väl finnas live-uppdateringar på hemsidan tänkte jag och sökte reda på den.

När jag väl hittade dit kunde jag konstatera 3 saker.

1. För en cup med världscupsstatus så håller hemsidan långt i från samma klass. Ser nästan ut som något hemmasnickrande av någon som precis håller på att lära sig HTML.

2. Det har inte spelats några semifinaler alls än. Det är för varmt ute och därmed saknas det is att spela på. Om en timme ska cup-ledningen besluta om hur cupen ska avslutas, så det är väl bara att invänta och se vad de kommer fram till.

3. Den som skriver informationen på hemsidan aktar sig väldigt mycket för att bli anklagad för särskrivningar. Så mycket att han/hon dessutom förutser att engelskan har samma gramatiska reglar som svenskan. Alltså på engelska ska man dela upp ord, men inte på svenska. Det har man missat

Nu är säsongen igång

Det har i och för sig redan hunnit spelas en hel del träningsmatcher och försäsongsturneringar i årets bandy redan, men mest har det handlat om ointressanta saker utan tradition. Sett till alla dessa försäsongsturneringar så är det egentligen bara World Cup, eller DEX som det också kallas, som är den enda som egentligen borde räknas. Det är väl bara den i vikingaskeppet i Hamar som kan räknas på samma lista, om den ens finns kvar längre. Bollnäs har då i vilket fall inte spelat den på ett antal år, så jag har väl inte direkt koll på hur det står till med den längre.

Nu i helgen är det återigen DEX i vilket fall som helst. Bollnäs började med att i torsdags förlora med uddamålet (2-3) mot storfavouriten Dynamo Moskva, för att sedan på fredagen vinna med 4-1 i den klassiska nattmatchen mot Ljusdal. En match jag för övrigt var så dålig på att boka plats på bussen för att ta mig iväg och se så att jag helt enkelt missade den och fick sitta hemma och kolla på film istället. Sen handlade det igår om en transportsträckematch mot Stabæk som vanns med 5-0 innan det var dags för kvartsfinal mot Jenisej.

Hittills hade jag helt missat allt i turneringen, men bestämde mig för att ta en tur till Ljusdal för att se kvartsfinalen. Hade egentligen tänkt åka bil, men stannade till på Flameslokalen innan jag åkte och upptäckte att det fanns en hel del platser kvar på bussen, så det fick bli bussresa istället.

Matchen inleddes väl mer eller mindre som man kunde tänka sig. Dvs att Jenisej gick upp i ledning med både 2-0 och 3-1 innan ryss efter ryss började dra på sig utvisningar och Bollnäs kunde ta sig tillbaka till 3-3. Sedan på straff med 6 minuter kvar av matchen kunde Antti Ekman göra det avgörande 3-4 målet och Bollnäs är klara för semifinal. Där väntar återigen Dynamo Moskva.

Fick för övrigt med mig en Dynamo Moskva-halsduk hem från gårdagens match.

Innan vi går vidare så får jag väl också bjuda på lite läktarbilder från gårdagen också.

Det har påpektats

Det har påpekats att jag har väldigt dålig uppdateringsfrekvens på bloggen numer.

Jag instämmer i det påståendet och gör ett försök att bättra på det hela lite

Hej igen

Hej igen bloggen. Det verkar visst som att jag har haft ett litet blogguppehåll på några dagar. Inte av sådana anledningar som kändisbloggarna skyller på, som att det inte har tid att blogga. För så mycket tid tar det inte att sätta sig ned och skriva några rader.

I mitt fall så handlar det nog snarare om att jag istället inte gjort ett dugg värt att skriva om. Jag har typ jobbat och inte mycket mer. Skulle jag sätta mig här och skriva det varje dag så skulle till och med jag tröttna på mig själv.

Igår gjorde jag i alla fall som så att jag satte mig och skulle kolla på film. What happens in Vegas, låter ju i alla fall som en film som skulle kunna bli bra. Åtminstone om man som mig inte alls vet vad det är för någon film, utan bara hör titeln på den innan man sätter sig ned och tittar.

Det hela visade sig inte alls utspela sig i Las Vegas, mer än en kort episod i början av filmen där Kelso från That 70s show och Cameron Diaz i ett onyktert tillstånd gifter sig för att dagen efter komma på att de egentligen inte gillar varandra så bra.

Bara att makulera äktenskapet och gå vidare, om det inte vore för det faktum att Kelso (som inte hette så här dock) hade vunnit 3 miljoner dollar på en enarmad bandit. Det hela slutar i domstol där dommaren väljer att frysa dessa pengar och dömmer dem till att vara gifta i 6 månader och försöka få äktenskapet att fungera innan de har rätt att röra pengarna.

När man har kommit så långt in i filmen gör det inte mycket om man somnar, för resten av handligen kan man rätt lätt gissa sig till utan större problem.

Visst kan jag förstå att folk kan tänkas gilla den här filmen, men i mitt tycke så handlar det mest om en sån där film man kan tänka sig att halvsova framför när alla tv-kanaler inte visar något intressant. Mer än så ger jag nog inte för den

En icke synkroniserad helg

Nu har de flesta haft helg och varit ledig. Själv hade jag min helg torsdag-fredag eftersom jag jobbade i helgen. En sak som inte passar när man har sådan helg är att alla andra som gör vettiga saker om dagarna faktiskt inte alls är ledig då. Det är heller inte dagar lämpade för diverse aktiviteter.


Så till att börja med när ni andra hade vardag och jag helg, så gjorde jag inte mycket alls. Upptäckte att ett tv-program hade nypremiär. Snacka om nyheter, som ju gick för rätt länge sen när jag var så ung att jag knappast kommer ihåg vad som sades i det.

Då på den tiden har jag för mig att jag tyckte programmet var bra. Sen dess så har det haft nypremiär åtminstone en gång till och inte alls varit lika roligt. Samma sak den här gången. Beror det på att det var bättre förr eller var det jag som hade sämre humor på den tiden?


I allafall det roligaste som sades den här gången, sades faktiskt av den ende deltagaren som inte var där på grund av sitt yrke som komiker utan var där i egenskap av att tidigare ha varit nån slags minister.

Hon konstaterade i alla fall att förkortningen FRA inte alls betyder Försvarets Radioanstallt, som många verkar tro, utan istället är det en förkortning för "Fredrik Reinfeldt och Alliansen"

Den betydelsen är hon faktiskt inte helt ensam att komma på, något inte många missar om de tar sig en tur på stan i här i Bollnäs, där någon varit vänlig nog att på lite olika ställen informera folket om denna betydelse.

Informationsmeddelande utanför JC

Playing with fire

Man hinner göra en hel del saker när man inte går i skola som man inte hann med när man fortfarande hade skolan att tänka på.

Till exempel sådant som att läsa böcker som inte har med skolan att göra. Är man dessutom lite småsjuk så passar det alldeles utmärkt att inte göra mycket alls efter jobbet, så därför tog jag mig tid igår att ta mig igenom det sista i den andra boken i Stieg Larssons, millenieserie - Flickan som lekte med elden.

Jag ska inte ge mig på att beskriva handlingen särskilt ingående, men i den här boken så får Lisbeth Salander en mer framstående roll.

Två av Mikael Blomkvists författarvänner hittas mördad och polisens spår leder till att den skyldige misstänks vara Salander. En förundersökning av hennes liv görs som mer eller mindre kommer fram till att hon har olika former av psykiska handikapp, är medlem i en lesbisk satanistisk organisation och tycker om att döda folk.

Kanske är poliserna lite stelbenta i sina tankar där i och för sig.

Över lag så är boken minst lika bra som den första i serien, men är det egentligen tillåtet att låta en sån här bok sluta på det sättet den gör? Nu läser jag ju i och för sig det här långt efter alla andra så för min del så behöver jag inte ge mig på att vänta ett år på uppföljaren.

4 cl Vodka, 2 cl Kahlua å så en skvätt mjölk

Han verkar vara en populär kille den där Lukasjenko. Så populär att inte en enda meningsmotståndare fick tillräckligt många röster för att ta sig in i parlamentet nu när de höll val där borta i vitryssland.

Nu kanske hans metoder att styra landet (och valresultatet) inte alltid är så populära, men för framtiden så finns det nog fler ledare som bör titta lite extra på vad han gör för att kunna ta efter åtminstone en del.

Reinfeldt till exempel lär ju inte få fortsätta styra Sverige utan att ta till dessa metoder efter diverse FRA-skandaler.

En helg i förkylningens tecken

Det började med att jag i fredagskväll/eftermiddag på jobbet började känna mig febrig, sen så var det kört. Knapra sig igenom helgen på alvedon och förkylningen far ett faktum.

Nu har jag som tur var inte nån feber längre, men har i alla fall en karta alvedon som backup för att vara säker på att orka med jobbet.

Som en följd av detta så har inget alls hänt i helgen.


Något positivt i alla fall är att det nu börjar bli dags att följa tredje säsongen med Dexter, som börjat sändas (i och för sig borta i USA, men ändå).

Svenska musikrörelsen

Det har varit en del planerande om att det återigen ska bli dags för mig att delta i radiosändningar i närradiokanalen. Som vanligt är det i radioprogrammet Daniel, eller Dingo and the Baby som programmet egentligen heter.

Jag har börjat få mig en viss vana av att medverka där. Tidigare har jag fungerat som någon som skulle ha kunskaper om Che Guevaras liv, eller bara som bisittare för att komma med några väl utvalda kommentarer.

Den här gången ska programmet handla om den svenska musikrörelsen, eller proggen som den fick heta i folkmun. Så det får väl bli till att läsa på lite innan den 17 oktober som programmet ska sändas.

I övrigt så kan det väl klargöras att jag trots flera bisittar- och gästuppdrag fortfarande helt saknar erbjudanden från större kanaler, vilket kan väl beskriva mina radiokunskaper. Daniel däremot är modig som vågar trotsa de etablerade kanalerna och fortsätta bjuda in mig till sändningar. Detta trots att han vet vad som väntar honom

Tobias Lindgren och Spanioren

Kommer ni ihåg Tobias Lindgren? En Sverigedemokrat som har som mål i livet att spendera sina dagar med att söka efter information om sig själv och Sverigedemokraterna på internet, för att när han hittat informationen påpeka att den som skrivit den har fel.

Jag satte mig i alla fall och tittade lite hur folk hade sökt för att hitta min blogg. Lite då och då kommer det upp sökningar på denne Lindgren. Om det är han själv eller någon annan som hjälper till i sökandet kan jag tyvärr inte svara på. Den här gången ser det dock ut som att det är Lindgrens spanienkontor som varit på besök, för tydligen har någon kört det senaste jag skrev om Lindgren och SD genom en översättare för att få min blogg på spanska.



Det får nog ses som ett av mer udda besök här i bloggen.

Edit: Det var föresten ett par besök som kom ifrån någon som klickat sig in via ett mail som låg i en hotmail-brevlåda också. Eftersom hotmail kräver inloggning för att kunna läsa någon annans mail så kan jag självklart inte se vad denne någon skrivit om min blogg. Men ... skulle det kunna gå att maila FRA och begära att få ett utdrag från det mailet tror ni?

Henrik läcker frågor från journalisthögskolans intagningsprov.

Tänk er in i situationen att ni jobbar som journalist på en av Sveriges största skvallertidningar och har fått i uppdrag att skriva en artikel om ett rätt stort företag som genom åren varit lite grann i blåsväder.

Problemet är att ni inte riktigt vet hur förtaget i fråga stavar sitt namn. Hur löser ni det problemet innan publicering?

A) Kollar upp hur de egentligen stavar så att jag stavar rätt i artikeln, man vill ju inte se dum ut.
B) Chansar och hoppas det blir rätt
C) Stavar på olika sätt på olika ställen i texten, då bör det ju bli rätt nånstans.


Att skvallertidningen dessutom benämner "artister" som Carola och föredettingar som Tommy Nilsson som stjärnartister får ses som en ren bonus.



Förtydligande: Ja jag vet att det oftast (alltid?) är en separat rubriksättare som skriver rubriken, men det bjuder jag på.

Dette har hänt...

När jag en gång för massvis med år sedan var mycket yngre än vad jag är idag så fanns det ett fenomen som hette sommarlovsmorgon eller något liknande på tv. Det fanns där för att vi barn inte skulle sova bort hela dagarna utan istället vilja kliva upp i tid på morgonen. Även om det var sommarlov ute.

Jag kommer inte ihåg allt för många barnprogram som sändes i sommarlovsmorgon, men ett jag kommer ihåg var ett program om norska upptäcksresanden som paddlade sig fram för att hitta något jag inte kommer ihåg. Bröderna Dahl ska de tydligen ha hetat föresten.

I alla fall så inleddes varje avsnitt av den serien med att en norsk speakerröst sa "Dette har hänt", och efter det fick man ett kort sammandrag av vad man kunde ha missat i avsnittet innan.

Så eftersom jag har varit dålig på att uppdatera här i bloggen ett tag igen så kör jag en Bröderna Dahl och sammanfattar kort vad som har hänt

* * *

Gårdagskvällen spenderade jag med att bege mig ner på stan och andaktsfullt dricka ett glas champange, äta godis ost och kex.

Två grannar öppnade idag en ny leksaks-/inrednings-/barnklädesaffär och höll nån slags smyginvigning då.

Frågan är ju varför man ska bjuda på champange på sådana tillställningar istället för sådant som är både mycket billigare och mycket godare

* * *

Idag fick det bli en tidig morgon. Upp klockan 5 och jobb klockan 6. Hände inte mycket alls där förräns den sista timmen, så han som kom för att byta av mig fick nog tillräckligt för att hålla sig sysselsatt ett bra tag.

* * *

Eftersom det blir jobb på samma klockslag imorgon, så har kvällen idag spenderats i viloläge framför tvn. Först för att se Rögle utklassa Färjestad i elitseriehockeyn. Ja 4-1 som det blev kanske inte är några utklassningssiffror, men sett till spelet så spelade Färjestad hockey de första 10 minuterna. Efter det så var det som att se ett hockeylag möta ett hockey-bockey-lag.

* * *

Efter hockeyn var det premiär för femmans nya humorsatsning "Lilla landet lagom", som i och för sig (som väntat) kanske inte alltid höll den kvalitet man kunde önska. Kristoffer Appelquist som guide i Falu koppargruva var dock ett klart humoristiskt inslag. Även Josephine Bornebusch och Sissela Benn (kanske mer känd som Filippa Bark) skötte sig bra. Övriga medverkande tycker jag dock att man borde kunna vänta sig mer av.

* * *

Slötittade sedan igenom Lilja 4-ever som gick på tvåan, eller inte riktigt eftersom det hade gått en del av filmen innan jag började titta.

* * *

I övrigt så missade jag att leta upp en livestream för att se årets derby i italienska fotbollen idag. Livorno mot lillebror Pisa. Har dock tittat igenom ett sammandrag i efterhand och kan konstatera att om den som klippt ihop sammandraget gjort sitt jobb så som man önskar så var nog slutresultatet 1-1 tyvärr ett rättvist resultat, även om Pisas kvittering kom på en väldigt tveksam straff.

* * *

När vi nu har sammanfattat vad som har hänt så brukar ju själva programmet börja. Själv är jag för trött för att stanna uppe och se det. Dessutom ska jag ju kliva upp om sådär en 5 timmar och åka till jobbet. Så händer det nåt spännande i avsnittet så får väl nån uppdatera mig om det. För nu förflyttar jag mig till sängen. God natt med er

I got challanged

Jag har tydligen gått och blivit utmanad av Becky " en sån där "lista fem saker och utmana andra att göra samma sak"-grej. Jag gissar mig till att jag är den Henrik som utmanas, och skulle det visa sig att hon utmanar nån annan som stulit mitt namn så bjuder jag på den missen.

5 saker i min frys
- Schnitzlar
- Fiskpinnar (hjälp vilken dålig fantasi min frys hade när det kom till fisk)
- Köttfärs
- Hemmagjord tacopirog
- Hallon

5 saker i min garderob
- Byxor
- Tröjor
- Galgar
- Strumpor
- Lik (Vi har alla lik i garderoben)

5 saker i mitt badrumsskåp
- Deodorant
- Eau de toilette (i olika smaker)
- Rakhyvel (jo jag har en sån även om jag sällan är så välrakad att man kan misstänka att jag använder sån)
- Tops (Öronen måste ju rensas. Fungerar också som kattleksak)
- Tandkräm

är det föresten bara på film som folk har mediciner i badrumsskåp? Mina ligger i alla fall i en låda i köket.

5 personer jag utmanar vidare
- Hans-Daniel (jag bedriver kampanj för att dubbelnamn ska användas)
- Ida-Karin (jo jag får utmana samma som Becky hade i sin orginalutmaning)
- Joel (han kan behöva listor att fördriva ensamma södertäljekvällar framför)
- Fredrik (han har bytt design på bloggen 3 gånger utan nytt inlägg. Det är dags nu)
- Linda (eftersom det finns 3 sådana bland mina blogglänkar så får de fritt välja vem av dem som utmanats)

Att leva som man lär...

Den bästa sortens folk är sådana som kan ta pikar utan att för den skull ta illa upp för att de utsätts för sådana. Följer jag vad jag tror så är de flesta av de jag umgås med just sådana människor, så därför händer det att jag delar ut sådana pikar ibland.

Nu är ett sådant tillfälle

Daniel hade i alla fall en gång en annan blogg än den han har nu. Den bloggen skulle han byta utseende på och när det inte gick som det skulle så slutade det med att han i vrede raderade hela bloggen. I det sista skrivna inlägget innan allt detta hände så pågick det bland kommentarerna en diskussion där lillebror Joel krävde att Daniel skulle plocka bort ordverifieringen för att kunna lämna en kommentar.

Daniel tyckte inte att Joels krav var något han behövde följa och en konflikt uppstod.

Sen hände inte mycket eftersom bloggen försvann.

Hur som helst så skulle jag i alla fall författa en kommentar i Joels blogg. För att få göra det var jag tvungen att göra just en sån ordverifiering. Det är väl ändå rätt komiskt i sammanhanget.

Bert & Ian revisited

Nu tänkte jag ge mig in på att bevisa hur gammal jag egentligen är. Jag är nämligen så pass gammal att jag kommer ihåg Bert Karlsson och Ian Wachtmeister. Och då handlar det om att de var partiledare för ett plojparti som hette Ny Demokrati, inte som nu att Bert rasar för att fel låt vann i schlagerfinalen en gång om året.

I alla fall så inom Ny Demokrati så var rollfördelningen så att Bert var den som pratade innan han torkat sig och Ian fick springa efter med toarullen.

"Ja ni förstår, det var inte riktigt så Bert menade..."

Nu var ju det då, och nu är nu... men i dagens FRA-samhälle har vi fått oss en ny konstallation som använder sig av samma taktik där Bert (fast här Calle Bildt) först säger lite för mycket utan att tänka sig för. Så för att rätta till det hela så får Ian (fast här Calle Bildt) komma till undsättning och förklara att "det var ju inte riktigt så Bert (läs Bildt) menade"

Ett tips bara Calle. När då var nu så fungerade inte den taktiken heller. Folket insåg rätt snabbt att ölbackarna man staplade som mätare för att visa sitt stöd var just tomma ölbackar. Någon annan hade varit framme och druckit upp allt själv före.

Skillnad på rätt och lätt

Idag var det åter dags att göra ett besök på veterinärstationen för att lägga om benen på Chili. Tyvärr så hade läkningen inte gått så som man hade hoppats på.

Bakbenet som till stora delar var skinnflått hade börjat stöta ifrån sig de ytor av skinn som fortfarande fanns där och benet i stort var i sådant skick att det stod mellan tre alternativ.

1. Att amputera benet till en kostnad av runt 10 000 kr, med följden av att Chili mycket väl kunde utveckla nån form av depression av att inte kunna springa runt på samma sätt som förrut.
2. Hudtransplantation till en ännu högre kostnad. Dessutom var det en lång och smärtsam process som lika gärna kunde sluta i att även den huden stöttes bort av kroppen.
3. Att låta katten somna in en gång för alla.

Det allra lättaste i det hela hade självklart varit att inte ta ställning till något av alternativen och fortsätta lägga om benet 2 gånger i veckan, men det vore ju inte heller att ge honom ett värdigt liv.

Hur svårt det än var att välja alternativ 3, så får man se det som så att det var det enda rättvisa alternativet som fanns kvar, men långt ifrån det lättaste alternativet att välja.

Faktatext om en ko

Följande text ska tydligen vara författad av en okänd mellanstadieelev någonstans undangömd i Sverige. Rolig var den i alla fall...

Nyttan med Kon

Kon är ett husdjur... Men den finns också utanför huset. Och den lever ofta på landet, men den kommer också in till staden, men bara när den skall dö. Men det bestämmer den inte själv.

Kon har sju sidor... Den översta sidan - Den nedersta sidan - Den främre sidan - Den bakre sidan - Den ena sidan - Den andra sidan- Och den invändiga sidan.

På den främsta sidan sitter huvudet... Och det är för att hornen skall ha något att sitta fast på. Hornen är av horn och dom är bara till prydnad. Dom kan inte röra på sig, men det kan öronen. Dom sitter på sidan av hornen. Kon har två hål framme i huvudet. Dom kallas ko-ögon. Kons mun kalles mule. Det är nog för att den säger mu.

På den bakersta sidan sitter svansen... Den använder den för att jaga bort flugor med, så att dom inte ramlar ned i mjölken och drunknar. På den översta sidan - Och den ena sidan - Och den andra sidan, är det bara hår... Det heter ko-hår och har alltid samma färg som kon. Färgen på kon heter kulör.

Den nedersta sidan är den viktigaste för där hänger mjölken. Och när mjölkerskan öppnar kranarna så rinner mjölken ut. När det åskar så blir mjölken sur... men hur den blir det har jag inte lärt mig ännu. Kon har fyra ben... Dom heter ko-ben. Dom kan också användas till att dra ut spikar med. Kon äter inte så mycket, men när den gör det äter den alltid två gånger. Dom feta korna ger helmjölk. När kon är dålig i magen ger den ost. I osten är det hål. Men hur den gör hålen har jag inte heller lärt mig ännu.

Kon har gott luktsinne... Vi kan känna lukten av den på långt håll. Kons valpar heter kalvar. Kalvens pappa heter tjur, och det gör kons man också. Tjuren ger inte mjölk och är därför inte ett däggdjur.

Den som kommer och hämtar kon när den blir gammal heter ko-fångare. Den sitter ofta framme på bilar. Så blir kon slaktad, man häller mjölken i tetror som vi kan köpa i affären. Kons fyra ben skickas till snickaren. Det kallas återanvändning.

Som man kan se är kon ett nyttigt djur. Och därför gillar jag kon väldigt mycket.

Snart slut på skolan nu

Har inte direkt uppdaterat något alls om skolan här i bloggen. I och för sig helt medvetet, men ändå. Nu är det i alla fall bara det sista kvar att göra och sen så ska jag vara betrodd med att ge mig ut och jobba inom vården är det tänkt.

Nu är det ju inte direkt så att de står och skriker efter folk som de tänker kasta erbjudanden om fasta tjänster på. Åtminstone inte här i Bollnäs... hur det ser ut på andra platser har jag inte kollat upp alls än.

Men nu spelar det inte så stor roll, åtminstone inte på en gång. Har ju jobbat lite extra som IT-supportnisse på helger sen ett tag och i helgen så erbjöd chefen där mig att gå upp och jobba heltid direkt efter det att skolan är klar, så det kunde jag ju inte gärna tacka nej till.

Ska fortsätta att jobba varannan helg och sen även måndag-fredag. De veckor jag jobbar helg så har jag min helg på torsdag-fredag istället. Sen hur länge de erbjuder det jobbet har jag ingen aning om än. Kan vara allt ifrån en månad, två månader eller tills vidare... det är sådant som märks när det är dags.

Förändringar i bloggvärlden...

Har du inte bra syn kan det behövas klickas på bilden för att kunna läsa texten.

För de som inte förstår så kan jag förtydliga med att det hela handlar om en intern pik mot Daniel som inte kom överens med Blogger om vad koder skulle betyda vid byte av utseende på sin blogg

Chilis skadeupdate

Sist jag var inne här och skrev så hade Chili blivit upphittad skadad och befann sig på veterinärstationen för omplåstring och operationer och jag visste egentligen inte mycket om hur det stod till med honom, mer än att han skulle klara sig.

Nu är han i alla fall hemma igen och mår efter omständigheterna bra. En klo på ena framtassen har fått amputerats, men i den tassen verkar han inte ha ont alls. Han använder den för att försöka leka, till att stöda på när han går och allt sådant.

Då är det värre med baktassen på samma sida som var ganska illa skadad. Hur den kommer att bli i framtiden var det för tidigt att säga något om än, hur väl den läker skulle framtiden få utvisa. I värsta fall skulle det sluta med en amputation även där och en trebent katt som följd.

Utöver det hade han även lite blod i lungorna, men det var det ingen fara med.

Nu befinner han sig i alla fall under uppsikt och ompassning dygnet runt och kommer att få programmera om sig själv till innekatt för ett bra tag framöver. Åtminstone över vintern, om inte längre. Inte bara på grund av skadorna utan också för att lugna ner sig lite i hur nyfiken han är på allt.

Nyss hemkommen. Neddrogad och opererad

Efter att ha varit hemma en dag och en natt. Mycket piggare igen

Imorgon blir det återbesök hos kattdoktorn för att lägga om bandagen. Notera för övrigt att dessa är mönstrade med kattasstryck. Stiligt värre.

Väckt tidigt av polisen

Igår blev jag en gammal man, men som de säger: Gammal man gör så gott han kan, så därför passade jag på att fira födelsedagen med att göra väldigt lite. Att bara ta det lugnt alltså. Dels därför att jag idag ska iväg och jobba och efter att ha haft praktik i en vecka redan så känns det mer frestande att gå till jobbet utvilad än vad det skulle ha gjort att gå dit i mindre piggt skick, vilket det mycket väl hade kunnat bli om jag hade haft det för roligt igår.

En annan orsak var att jag ville kunna finnas hemma och i gott skick ifall någon hittade tag på Chili (min kattunge alltså) som varit försvunnen i dagarna tre. Någon sådan hörde dock aldrig av sig. Däremot så kontaktades både polis och djurskydd och allt sådant för att höra efter om de fått in en upphittad och vilsen kattunge, vilket de inte hade... men de skulle i alla fall ha i åtanke att min katt var eftersökt ifall de skulle hitta någon som liknade den.

På morgonen idag medan jag fortfarande sov, så ringde det i alla fall. Direkt när jag hörde telefonen så var jag övertygad om att det var någon som ringde angående katten. Någon annan skulle nog inte få för sig att ringa så tidigt.



Det visade sig också var så. Någon från Polisen som trodde sig ha hittat katten. Han var skadad men mådde bra sa polisen och ville ha en identifiering hos veterinärstationen.

Mycket riktigt så var det Chili som hade blivit påkörd av en bil utanför Sädesälan (ett bostadsområde som ligger aldeles för långt bort härifrån om man tänker på hur långt Chili får gå om han skulle ha frågat mig). Efter att han skadat sig så hade han krypit in och gömt sig under något där och sedan blivit upphittad av någon som ringt polisen.

Så just nu är han hos kattdoktorn som ska "laga" honom så gott det nu går. Han har en fraktur på ett bakben och en ledkula som har dislokaliserats. Dessutom så var de tvungna att operera bort en klo, så nu skulle han få problem med att klättra i träd. Huvudsaken är iaf att han kommer att bli återställd (fast skulle förmodligen komma att halta framöver)

Orsak?

Ja det är ju inte så att jag går omkring och klär mig i kostym bara för nöjets skull. Då skulle det nog hellre bli mer trivsamma kläder som en t-shirt och ett par trasiga jeans eller något liknande.

Nu var det i alla fall tänkt att jag skulle närvara på släktträff förra helgen och där passar det sig tydligen inte med sådan klädsel. Släktträffen i fråga utgick ifrån min farfars far och sen var de levande avkommorna i tre steg nedåt inbjudna. En hel massa folk jag inte känner alltså, men god mat var det i alla fall.

Hamnade vid samma bord som en tant som bor nere i Tyresö, som satt och berättade om min farfars far. Han levde mellan 1860-1942 och var tydligen piercad. Enligt henne så hade han en guldring i varje öra. Inte för att han tyckte att det såg bra ut, utan för att det tydligen enligt den tidens kunskaper skulle motverka huvudvärk.

På Joels begäran

Joel har begärt att det skulle finnas bild tillgänglig från det tillfälle förra helgen då jag klädde mig i kostym. I ett svagt ögonblick lovade jag honom att ställa upp på det kravet, men när jag tittade igenom kameran från den dagen så fanns det inte någon tillräckligt bra bild för att använda. Kanske därför jag undermedvetet hållit mig borta från att skriva i bloggen. Men det är väl bara att ta tjuren vid hornen och publicera en av de mindre bra bilderna istället då...

Säg god dag då...

-...nu blev jag ju platt på det hjulet också. Ska inte Gren pumpa det hjulet också?

Nja platta hjul har jag väl inte råkat ut för. Däremot har jag lämnat bloggen totalt orörd den senaste veckan. Mest på grund av att det:

1. Inte funnits ork och tid till att skriva något.
2. Spenderats tid med att mixtra med mitt nya "webprojekt". Filer ska laddas upp. Inställningar ska donas med och allt sånt. Förhoppningsvis ska den inom en eller en par veckor vara i tillräckligt gott skick för att jag ska våga mig på att offentliggöra adressen till den.

Ska väl försöka mig på att skriva några inlägg här i efterhand nu för att skriva ikapp från veckan som jag hållit mig undan.

En kastratsångares öden och äventyr

Förr i tiden brukade man kastrera barn som tyckte om att sjunga. Eller kanske mer sant barn som andra tyckte om när de sjöng. Detta för att man inom kyrkokörerna ville ha tillgång till sångare som kunde sjunga i höga toner, vilket kunde vara ett problem när kvinnor inte var tillåtna i dessa körer. Lösningen blev alltså att man kastrerade gossebarn och därmed förhindrade dem från att hamna i målbrottet.

Det man funderar över när det kommer till dessa sångare är om det stod till så att de kastrerades eftersom de var rätt duktiga på att sjunga som barn. Om så var fallet så borde ju ryktet börja gå rätt snabbt bland barnen och om de hade minsta lilla vett i skallen så borde de genast försämra sin sång tillräckligt mycket för att slippa kastrering.

Ett annat scenario är ju att man gjorde ett slumpmässigt urval av gossebarn som sedan kastrerades för att sedan sitta och hoppas att dessa kunde lära sig att sjunga tillräckligt bra i efterhand.

Jag hoppas nästan att det var som i mitt andra scenario, för då finns det fortfarande hopp för min katt Chili. Han kastrerades nämligen idag och innan kastreringen kunde han inte sjunga rent. Eller han kunde inte ens säga mjau som normala katter. När han försökte lät det mest bara Pssss från honom. Nu när han tagit sig till kastratsångarnas sida kan det kanske bli ändring på det där

Om att bli en figur i ett dataspel

Daniel är en sån som spelar diverse Fifa-spel på sin dator. I den senaste versionen (Fifa 08) kan man göra egna lag och designa egna spelare till dessa lag, något man säkert kan i äldre versioner också.

I alla fall så har Daniel nu tillverkat ett lag som heter BK Solrosen och där placerat spelare som är de som spelat fotboll när vi agerat fotbollsspelande de senaste åren.

Nyfiken som jag är så vill jag ju gärna se hur jag avbildats. Så Daniel får under hot skicka ett screenshot. Här kommer resultatet...


Likt hur jag avbildar mig själv i verkligheten?

Det var alltså en sån film

Jag hann faktiskt med att göra lite mer än bara att jobba i helgen, även om jag var riktigt lat och inte fick många knop gjorda. I alla fall hade jag blivit tipsad av grannen att jag skulle se en film som heter You don´t messs with Zohan.

Namnet på filmen hade jag visserligen hört, men mer än att det fanns en film som hette så hade jag ingen koll på. I alla fall så visade det sig att filmen i fråga var en komedi och en sån sorts komedi som innehåller Adam Sandler.

Adam Sandler heter i filmen Zohan och är nån slags superhjälte i den Israelsika militären. I filmer har superhjältar alltid en motståndare som är nästan lika stark eller bra som de själva är. Här handlar det om den Palestinske terroristen Phantom som spelas av John Turturro.

Zohan har redan gripit honom en gång, men den gången så använde sig de israeliska myndigheterna honom som utbyte för att få israeler som hölls fångna frigivna. Zohan får därför i uppdrag att fånga in honom igen, men Zohan är inte alls intresserad av att agera militär superhjälte längre. Han vill flytta till USA och klippa hår.

Så han fejkar sin egen död och rymmer landet för att ge sina drömmar en chans. Självklart får någon av hans gamla fiender syn på honom där borta i USA och han får ta på sig superhjälterollen ännu en gång.


Nu antar jag att om någon orkat sig på att läsa min sammanställning av vad filmen handlar om så får nog den personen ett intryck av att filmen i sig nog är rätt tramsig och inte alls värd de nästan 2 timmar man skulle spendera för att se den. Isåfall har jag faktiskt lyckats i min sammanställning. Väljer ni dessutom att lita på mig så kastar ni inte heller bort 2 timmar för att se filmen.

The Day That Never Comes

Det är ju bara nedräkningen kvar till Metallicas nya album Death Magnetic släpps nu (12 september) och i torsdags såg den första singeln dagens ljus.

Nu ska man väl kanske inte ha allt för höga förväntningar på den här skivan, med tanke på att Metallicas storhetstid utspelade sig för rätt länge sen. Vändningen mot sämre tider kom i samband med att man gav ut sitt "Black Album" om jag ska ge min åsikt på det hela.

Precis som man kan vänta sig så sägs nya plattan vara en tillbakagång till det gamla Metallicasoundet, vilket gör att åtminstone jag blir lite nyfiken på nya singeln "The day that never comes".

Nu när jag har lyssnat så visar det sig dock att åtminstone för denna singel så handlar det gamla soundet om att gå tillbaka till hur man lät på Black Album/Load/Reload. Kanske är det mer komersiellt gångbart att göra så än att gå hela vägen tillbaks till sina rötter. Eller så var det bara singeln det blev så med och resten av albumet är bättre? Ja det lär ju visa sig om nån vecka.

Dålig fart

Det har varit så dålig fart i bloggen den senaste tiden att slowmotion nu skulle kännas som ett världsrekord på 100 meter.

Anledningen till att det inte skrivits mycket har inte riktigt att göra med att jag är för lat eller så, även om det nog också spelar in, utan att det har hänt absolut noll den senaste tiden i mitt liv.

Har börjat min praktik på Hedens omvårdnadscenter (varit där i 2 veckor nu) så där har måndag-fredag försvunnit två veckor i rad. Sen så när det var helg nu senast så jobbade jag dessutom igen, så inte heller lördag och söndag fanns över till att aktivera mig tillräckligt intressant för att ha något vettigt att skriva om.

Får väl helt enkelt ta mig i kragen och se till att uppdatera lite tätare igen.

Sista gången?

Det blev fotbollsspelande igår för första gången på rätt många veckor nu. Var faktiskt rätt skönt att få röra sig och springa lite igen, även om stor del av löpningarna när vi spelar utspelas i stillbilder.

Nu är väl frågan om det var sista gången vi lyckas samla ihop tillräckligt många för att kunna spela. Sen fotbollsspelandet inleddes har många lämnat Bollnäs, men luckor efter dessa har kunnat fyllas ut med nya spelare. Nu är det åter dags för spelarflykt.

Åslund flyr Bollnäs för Uppsala till veckan, Joel flydde idag till Södertälje och Thomas har bara nedräkningen kvar innan han flyr till Kumla.

Kvar nu från originaluppsättningen finns enbart undertecknad och 2 Sundströmsbröder kvar på orten.

Fest åt bägge hållen

Nu var det i och för sig ett rätt många dagar sedan Daniel och Ida-Karin bytte lägenhet, men någon riktig inflyttningsfest hade det inte varit där än. Så nu när Rikard var "hem" till Bollnäs på besök så ansågs det passa bra med inflyttningsfest.

Fredrik ska dessutom till veckan lämna Bollnäs för Uppsala, så för att slå ihop allt så fick det bli en utflyttningsfest också.

För egen del blev det en rätt lugn kväll. Skulle upp tidigt morgonen efter så hade inte inhandlat några ölhaltiga drycker utan skulle enbart agera närvarande för att vara social. Fredrik hade dock hittat ett recept på en drink som hette samma som mig, så en sån var jag ju tvungen att smaka. Sen tyckte Daniel att han hade nån öl för mycket så han lurade i mig nån sån också.

Däremot blev det hela en bra bit senare än jag hade planerat, så många timmar sömn blev det inte, men det var ändå inga problem att ta sig upp och ta sig till praktiken dagen efter.

Kronologisk sörja

Har inte uppdaterat här på några dagar nu, fast har en del inlägg som ska skrivas. Dessa kommer nog inte att komma i någon kronologisk ordning. Men först ska jag spela lite fotboll.

Det får ni stå ut med

Om Svenska Dagbladet hade varit OS-arrangör

Sverige har visst tagit 2 medaljer till i OS sen sist jag nämde något om tävlingarna. Först var det en till cyklist som följde damcyklisternas linje med att ta silver och därefter var det dags för Ara Abrahamian att äntligen ta den där guldmedaljen han blev blåst på för 4 år sedan.

Så var det tänkt, men han hade oturen att lottas mot en Italienare i semifinalen och Italien saknar guldmedaljör inom brottning samtidigt som högsta hönset inom brottningsvärlden är just italienare. Högsta hönset är dessutom bäste vän med den som utsågs att dömma Aras semifinal.

Vid ställning 1-1 efter 2 ronder bestämmer dommaren i paus att något måste göras. Italienaren utses till segrare och ingen hittills har fattat varför Abrahamian bestraffats. I vilket fall så övertalades han att ställa upp i bronsmatchen som han vann och vid prisutdelningen så tog han emot sin medalj, lämnade pallen och la medaljen mitt på brottningsmattan innan han lämnade arenan.


Ara lär nog bli den enda i dessa spel som tackar nej till sin medalj, men vi som är såpass gamla att vi fortfarande kommer ihåg att Sverige en gång hade en skidåkare som hette Thomas Wassberg kommer kanske ihåg att han också uppmärksammat tackade nej till sin medalj. Då rörde det sig visserligen inte om något OS, utan om Svenska Dagbladets Bragdmedalj.

Han har fortfarande efter 28 år inte tagit emot den medaljen, men i statistiken står han fortfarande som segrare. Svenska Dagbladet "lagrar" dessutom medaljen åt honom ifall han nån gång skulle få för sig att han kanske skulle vilja ta emot den, men hittills har han tackat nej vid varje förfrågan.

IOK var inte alls lika tålmodiga med Aras medalj. Här tog det bara ett par dagar så var han diskvalificerad från hela OS och fråntagen sin medalj.

Hade Svenska Dagbladet stått som arrangör så hade man väl aldrig låtit Ara få glömma detta OS, utan med jämna mellanrum försökt få honom att ta emot en medalj han inte ville ha.

Nu törs jag inte gissa mig till hur mycket av det som skrivits om uppgjorda vinnare, hot och mutor inom brottningsvärlden som verkligen stämmer med verkligheten, men jag vet att när det börjar lukta döda djur så brukar katten ha tagit in något och gömt undan så att man får leta.

Kanske är dags för internationella brottningsförbundet att leta döda djur nu också och göra upp med katten en gång för alla.

Lei capisce l'italiano?

Nu har jag nog tagit mig vatten över huvudet, men det får jag stå ut med. Fick ett infall igår om att det skulle kunna vara kul att kunna klara sig åtminstone hjälpligt på något mer språk än svenska och engelska. Kan i och för sig lite tyska, men det är både ett rätt tråkigt språk och något jag borde ha behärskat bättre än jag gör efter att ha läst det i 7 år back in the school days.

I alla fall så bestämde jag mig för att ge mig på Italienska, med hjälp av en sån där "lyssna och repetera-kurs". Har kört igenom första lektionen nu som bestod i att jag först fick lyssna på en konversation som såg ut som följer (ber om ursäkt för en förmodligen väldigt dåligt stavad italienska)

-Scusi. Lei capisce l'inglese?
-No signore. Io non capisco l'inglese
-Io capisco un po l'italiano
-Lei americano?
-Sì signorina

Sen bröts det samtalet ned ord för ord så att man dels fick lära sig innebörden och dels lära sig hur de ska uttalas. Inte alls särskillt krångligt hittills faktiskt. Han den där nissen som lär ut är Amerikan, förmodligen därför konversationen gick ut på att jag skulle svara att jag var just amerikan också.

Första medaljen hemplockad

Nog för att jag ibland nog kan anses vara lite av en idrottsgalning när det kommer till intressen, och gärna kliver upp mitt i natten för att spendera tid framför tv´n om det går något intressant mästerskap på delar i världen som har rätt så annorlunda tidzoner än vi har här i lilla Sverige, men inatt hade jag tänkt sova gott.

Så blev det inte riktigt. Jag vaknade av mig själv lite innan 4 i natt och tänkte att, ja varför inte.. jag kan ju kliva upp och titta på finalerna i simning, så sagt och gjort så gjorde jag det. Efter simningen blev det lite handboll innan jag beslutade mig för att sova lite igen. Då framför damernas cykellopp.

På förhand hade det pratats om att det skulle finnas möjlighet till att en svenska skulle finnas med bland de tänkbara medaljörerna. Det var alltså Susanne Ljungskog de pratade om då. Jo hon höll sig väl framme i klungan hela loppet och slutade tillslut på en plats runt 20. En annan svenska som nog inte lika många kände till i förväg är Emma Johansson. Hon var den piggaste av svenskarna idag, och när det avgörande rycket kom så var hon den av dem som hängde med och i slutspurten så hängde hon med så pass bra att hon tog hem silvermedaljen.


Så ett grattis är väl på sin plats. Nästa gång så lovar jag dessutom att i förhand veta vem hon är också. Ser i statistiken att hon faktiskt har en 6:e plats i VM på meritlistan, så helt okänd inom cykelsportvärlden bör hon ju inte vara.

Bakdag

Det händer väl knappast ofta, men i samband med att dagens direktsändningar av OS avslutades så koms det på att kladdkaka nog skulle vara gott. Så sagt och gjort fick det tillverkas en sådan.

När jag ändå hade tankarna i bakverk så insåg jag att jag var i behov av att handla frukost till i morgon. Nej tänkte jag, det ska gå ändå.. sen bakade jag en dubbel sats med tekakor.

Nu hoppas jag att jag lyckades göra dem ätbara också... det är sånt som visar sig imorgon bitti.

Dagens googlare

Var ett tag sen jag kollade upp hur folk sökt sig hit nu, så jag bestämde mig för att ta en koll. Inte så många roliga sökningar, men fastnade åtminstone för en som var lite passande så här i tider för olympiska spel.


Nu vet jag inte riktigt vad han/hon var ute efter att hitta här. En guide för hur man använder en gammal videoapparat för att spela in program? Någon annan som också skulle spela in invigningen för att känna att han/hon inte var ensam om detta? Eller handlade det bara om att hitta tider för när det skulle sändas i tv? I senare fall så var det i alla fall en ganska så onödigt mycket längre sökning än vad som borde ha behövts.

Sidoprojekt

Det har varit en del tankar i bekantskapskretsen om att ge sig på diverse webprojekt. Daniel har planer som det inte riktigt är känt hur långt gångna de är. Inte ens vad planerna innebär om jag har förstått det hela rätt.

Gissningsvis har det någon slags anknytning till pod-radiosändningar. Fast det kan ju lika gärna vara något annat.

Fredrik skulle dessutom till att börja med något. Vad verkade han inte ens veta själv, mer än att han kände för att programmera hemsidekod.

Jag själv har inte gett mig in på att bygga sådant på en massa år. Mest eftersom tiden inte funnits till det. Dessutom har jag inte haft några vettiga idéer till att göra något av. Nu däremot tycker jag mig ha funnit något som saknas på nätet och har därför lite lösa funderingar på att ge mig på att göra något åt det, så jag ska väl ge mig på att kolla upp lite om hur möjligt det är att få upp det hela. Sen kommer det att bero lite grann på hur mycket tid det skulle krävas och hur krångligt det visar sig vara att få ihop det hela, om det nu blir av.

Ska i alla fall kolla lite på det och tänka efter om det kan vara värt det.

Tjuvstart och dopinghistorik

På Fredag så är det dags för årets upplaga av OS att inledas, och den här gången har man tänkt till lite grann. Eftersom det är 2008 i år så kan man få fram datumkombinationer som enbart innehåller 08. Därför ska OS invigas på Fredag som råkar vara 080808 om man ser det till datum.

Dessutom ska den olympiska elden tändas klockan 20:08 sett till Pekingtid.

Nu har man ju redan fuskat i det här och tjuvstartat redan idag med första omgången i matcher i damernas fotbollsturnering och i morgon är det herrarnas fotbollsspelare som ska tjuvstarta. Man tycker ju att man borde hinna med att spela alla matcher efter själva invigningen, men tydligen så finns det inte tid till det.

Svenska damlandslaget inledde idag med att förlora mot Kina med 2-1, så nämnda landslags förbannelse att inte vinna premiärmatchen i något större mästerskap håller i sig.

Sett till spelet så tycker jag i alla fall att man borde ha klarat av att om inte vinna, så åtminstone hålla oavgjort. Kina fick en riktig dröminledning med 1-0 redan i den 6:e minuten, men ju längre första halvlek gick, desto mer tog Sverige över spelet och mot slutet av halvleken så kvitterade också Lotta Schelin.

Andra halvlek så förtsatte Sverige att föra spelet, men verkade sakna viljan i avslutningarna. Den här halvleken så var det lite tvärtemot hur den första var. För ju längre matchen led, desto mindre orkade Sverige och till slut ledde det till att Kina åter tog ledningen utan att Sverige orkade jobba sig tillbaka.

Kina–Sverige 2–1 (1–1)

1–0 Xu Yuan (6), 1–1 Lotta Schelin (38), 2–1 Han Duan (72).

Varningar, Kina: Lou Jiahui. Sverige: Charlotte Rohlin.

Bäst på plan var helt klart matchen siste målskyttt Han, i sverige förmodligen målvakten Lindal.

* * *

Annars har mycket av OS rapporteringen dagarna innan spelens inledning handlat om ryssar som fått lämna in handduken i förväg efter att ha avslöjats vara dopade. IOK har tagit på sig hårdhandskarna och säger sig ha planer för att stänga av eventuellt dopade deltagare i 8 år om de ertappas.

Helt klart ett steg i rätt riktning, även om jag tycker att de kunde vara lite hårdare där. En gång dopad = aldrig mer välkommen i ett olympiskt spel borde det snarare vara. Då skulle nog fler tänka sig för några extra gånger innan de fuskar.

* * *

När man ändå är inne på doping och OS, så var det OS som utspelade sig i Mexico 1968 det första som man drogtestade deltagare för att se att de inte tagit några otillåtna preparat. Den förste som åkte dit i ett sådant test var svenske Hans-Gunnar Liljenwall som tävlade i modern femkamp.

Inför skyttemomentet i den tävligen tog han sig en par mellanöl för att lugna nerverna och därmed bli "stadigare på handen". Att han åkte fast ledde till att Sverige fick lämna ifrån sig bronsmedaljen i lagtävlingen dessutom.

Så nu när ryssarna avslöjas på löpande band, så ska vi komma ihåg att vi svenskar var först. Även om öl nog inte är lika prestationshöjande som vissa andra preparat som de aktiva som dopar sig idag använder.

Major Björklund och kampen för att tas på allvar av terroristerna

Jag har lyckats hålla mig borta från att skriva om politiska saker här ett tag nu, men tänkte ge mig på att göra ett litet undantag idag. Tidigare i sommar röstades ju en massavlyssningslag igenom och de mest ansvariga för att göra det sa att kritiken kommer att lägga sig om ett par veckor.

Nu blev det inte riktigt så och istället började man försvara sig med att informationen om varför lagen skulle behövas inte har kommit ut. Inte så att man då i efterhand ger sig på att försöka förklara varför. Det räcker tydligen med att konstatera att så är fallet.

Sen har det varit en jämn ström om skriverier i frågan, men fortfarande har ingen av de högsta hönsen gett sig på att förklara vad som är så bra med lagen. Inte förrän nu då.

Sverige har ju sedan tidigare försökt att reta upp farliga element i mellanöstern för att kunna få känna sig delaktiga som måltavla för terrorangrepp. Lite grann för att få känna samhörighet med större och mycket tuffare länder som USA, men inte riktigt lyckats.

Till och med lilla Danmark lyckades efter att i en tidning ha avbildat profeten Muhammed i form av en karikatyrteckning. Den gången så eldades danska flaggor av skäggiga gossar där nere och uppmärksamhet lyste över Danmark.

Det kanske är där lösningen ligger alltså? Sagt och gjort så letar vi i lilla Sverige, som ändå är avsevärt mycket större än lilla Danmark (oavsett vem av oss som får ansvar för skåne dessutom), upp en konstnar som kan ta sig an uppgiften.

Lars Vilks hittas och han snickrar ihop en rondellhund föreställande samma profet. Den här gången kan vi inte misslyckas... eller jo det kunde vi ju. Inte många skäggiga gosssar eldade svenska flaggor och inga terrorhot av dignitet. Kanske var felet att vi inte först började med att försöka införa begreppet rondellhund i rätt delar av världen så att de där nere faktiskt visste vad en rondellhund är för något.

Jaha nu när det där misslyckades har i alla fall major Björklund lösningen. Vi ska fånga bin Ladin, då kommer folk att börja bry sig om oss också. Och fångar vi bin Ladin så kommer vi nog att utsättas för terrorhot och alla kommer tycka att FRA-lagen var det bästa beslut som fattats i riksdagen på åratal.

Nu finns det ju 2 saker i tankegången som inte riktigt stämmer här.

För det första så kommer vi inte att fånga någon Bin Ladin, och skulle vi mot förmodan göra det så törs jag lova att han inte heter Usama i förnamn.

För det andra så om svenska trupper i afganistan mot alla odds skulle träffa på nämnde Usama ute på gatorna där nere och ta in honom... vad ska vi då göra med honom?

USA lär ju vilja få lägga vantarna på honom och åtala honom. Lämnas han dit så kommer han med största sannolikhet att dömmas till döden. Vad säger svenskt rättsväsende om det? Får vi verkligen utlämna fångar som med stor sannolikhet riskerar att torteras eller dödas?

Kanske blir det så att det är majorens vänner där borta i Vita Huset som blir terroristerna vi då behöver FRA-lagen för att hålla borta. Bara det att få se Björklund och Reinfeldt försöka förklara för amerikanerna att "We have caught Bin Ladin, but you cant have him, because he can get killed and we have laws to not kill him i Sweden" på knagglig engelska med både Olofsson och Hägglund stående i bakgrunden för att också verka viktiga.

Nej du Björklund. Mig lurar du inte. Säg som det är istället. Du vill ha ett övervakningssamhälle och jag vill det inte.