Christmas time

Det sägs att jag har dålig uppdateringsfrekvens här på bloggen numer. Orsaken är nog till stor del att jag tycker mig inte göra tillräckligt intressanta saker för att det ska vara värt att sätta mig ned och skriva om dem.

Idag i så väcktes jag i alla fall av en telefonförsäljare, som efter att jag vaknat till inte alls visade sig vara någon telefonförsäljare utan bara Daniel som ville ha sällskap i sitt radioprogram.

Jul skulle det handla om. Det handlar för övrigt rätt mycket om jul den här tiden på året. Programmet gick ut på att vi först hade en diskussion om varför vi firar jul, och varför den kom att utspela sig i december trots det att det förmodligen var under sommarmånaderna som Jesus ska ha fötts.

Sedan gick vi in på lite olika attribut som varför vi envisas med att plocka in julgranar och klä dessa i ljus och liknande och varför Jultomten finns och om hur han kom in i bilden.

Jultomten har ju för övrigt varit en del av julen rätt länge nu, och på den tiden han började få vara med på julfirandet så ansågs det förmodligen också se väldigt snällt ut med en gubbe i långt vitt skägg.

Om man leker med tanken på att jultomten aldrig existerat, alltså inte som verklig varelse, utan alltså aldrig ens varit en del av julfirandet. Leker vi vidare och låter någon fiktiv person komma på iden med en jultomte och sedan ger honom i uppdrag att försöka lansera honom. Skulle jultomten då få samma genomslagskraft nu som han har fått om vi följer den utveckling av julen som verkligen varit.

Nu är det hela en rent hypotetisk fråga som inte går att svara på, men jag törs lova att det skulle finnas konservativa som skulle välja att fördömma Jultomten som ondskans hjälpreda, särskilt där borta på andra sidan Atlanten där man i dag per automatik har en viss skepsis mot maskerade män med långa skägg.

Efter att jultomten förklarats ha sammankoppling med Al Quaida och även julklappar diskuterats så kom vi in på först Julmat, där jag lite snällt valde att "såga" julskinkan och prinskorven från julbordet. Julskinka kan jag väl leva med. En par skivor per år kan vara lite gott i alla fall, särskilt om det blandas ut med Apotekets senap. Prinskorv däremot kommer aldrig att bli det. Korv är resterna som blir över efter att man gjort mat av djuret i fråga.

Som avslutning så bjöds det även in en till gäst som hade förkärlek till musik, och då nån slags udda musikstil från 60-talet. Han skulle kommentera det här med julmusik och gick igenom sin taktik för att smyga in julmusik i sin dagliga skörd av låtar. Jag tolkade istället julmusik som något som ska undvikas då det mer eller mindre bara finns en julsång som går att stå ut med i en hel låt.

Så för att avsluta detta julinlägg så får jag väl helt enkelt ta och bjuda på enda låten och med att citera Peter Haber från Tomten är far till alla barnen. "Men dö för helvete tomtejävel"