Förr i tiden brukade man kastrera barn som tyckte om att sjunga. Eller kanske mer sant barn som andra tyckte om när de sjöng. Detta för att man inom kyrkokörerna ville ha tillgång till sångare som kunde sjunga i höga toner, vilket kunde vara ett problem när kvinnor inte var tillåtna i dessa körer. Lösningen blev alltså att man kastrerade gossebarn och därmed förhindrade dem från att hamna i målbrottet.
Det man funderar över när det kommer till dessa sångare är om det stod till så att de kastrerades eftersom de var rätt duktiga på att sjunga som barn. Om så var fallet så borde ju ryktet börja gå rätt snabbt bland barnen och om de hade minsta lilla vett i skallen så borde de genast försämra sin sång tillräckligt mycket för att slippa kastrering.
Ett annat scenario är ju att man gjorde ett slumpmässigt urval av gossebarn som sedan kastrerades för att sedan sitta och hoppas att dessa kunde lära sig att sjunga tillräckligt bra i efterhand.
Jag hoppas nästan att det var som i mitt andra scenario, för då finns det fortfarande hopp för min katt Chili. Han kastrerades nämligen idag och innan kastreringen kunde han inte sjunga rent. Eller han kunde inte ens säga mjau som normala katter. När han försökte lät det mest bara Pssss från honom. Nu när han tagit sig till kastratsångarnas sida kan det kanske bli ändring på det där
COME HOME
1 år sedan
2 kommentarer:
Problemet på den tiden var ju att kastratsångarna inte hade något annat sätt att försörja sig på på den tiden om de inte fick med på att ... ja, du vet.
Jag tror att Chili inte jamar som en vanlig katt är för att han vill protestera mot valet av namn.
Danne: Jag är inne på samma spår. Det är troligen ett avancerat protestförsök. Tro mig; jag vet vad jag talar om. Jag kan mycket om katter: http://sv.wikipedia.org/wiki/Katt
Henke: När kommer kostymbilden? :P
Skicka en kommentar