måndag 4 augusti 2008

Major Björklund och kampen för att tas på allvar av terroristerna

Jag har lyckats hålla mig borta från att skriva om politiska saker här ett tag nu, men tänkte ge mig på att göra ett litet undantag idag. Tidigare i sommar röstades ju en massavlyssningslag igenom och de mest ansvariga för att göra det sa att kritiken kommer att lägga sig om ett par veckor.

Nu blev det inte riktigt så och istället började man försvara sig med att informationen om varför lagen skulle behövas inte har kommit ut. Inte så att man då i efterhand ger sig på att försöka förklara varför. Det räcker tydligen med att konstatera att så är fallet.

Sen har det varit en jämn ström om skriverier i frågan, men fortfarande har ingen av de högsta hönsen gett sig på att förklara vad som är så bra med lagen. Inte förrän nu då.

Sverige har ju sedan tidigare försökt att reta upp farliga element i mellanöstern för att kunna få känna sig delaktiga som måltavla för terrorangrepp. Lite grann för att få känna samhörighet med större och mycket tuffare länder som USA, men inte riktigt lyckats.

Till och med lilla Danmark lyckades efter att i en tidning ha avbildat profeten Muhammed i form av en karikatyrteckning. Den gången så eldades danska flaggor av skäggiga gossar där nere och uppmärksamhet lyste över Danmark.

Det kanske är där lösningen ligger alltså? Sagt och gjort så letar vi i lilla Sverige, som ändå är avsevärt mycket större än lilla Danmark (oavsett vem av oss som får ansvar för skåne dessutom), upp en konstnar som kan ta sig an uppgiften.

Lars Vilks hittas och han snickrar ihop en rondellhund föreställande samma profet. Den här gången kan vi inte misslyckas... eller jo det kunde vi ju. Inte många skäggiga gosssar eldade svenska flaggor och inga terrorhot av dignitet. Kanske var felet att vi inte först började med att försöka införa begreppet rondellhund i rätt delar av världen så att de där nere faktiskt visste vad en rondellhund är för något.

Jaha nu när det där misslyckades har i alla fall major Björklund lösningen. Vi ska fånga bin Ladin, då kommer folk att börja bry sig om oss också. Och fångar vi bin Ladin så kommer vi nog att utsättas för terrorhot och alla kommer tycka att FRA-lagen var det bästa beslut som fattats i riksdagen på åratal.

Nu finns det ju 2 saker i tankegången som inte riktigt stämmer här.

För det första så kommer vi inte att fånga någon Bin Ladin, och skulle vi mot förmodan göra det så törs jag lova att han inte heter Usama i förnamn.

För det andra så om svenska trupper i afganistan mot alla odds skulle träffa på nämnde Usama ute på gatorna där nere och ta in honom... vad ska vi då göra med honom?

USA lär ju vilja få lägga vantarna på honom och åtala honom. Lämnas han dit så kommer han med största sannolikhet att dömmas till döden. Vad säger svenskt rättsväsende om det? Får vi verkligen utlämna fångar som med stor sannolikhet riskerar att torteras eller dödas?

Kanske blir det så att det är majorens vänner där borta i Vita Huset som blir terroristerna vi då behöver FRA-lagen för att hålla borta. Bara det att få se Björklund och Reinfeldt försöka förklara för amerikanerna att "We have caught Bin Ladin, but you cant have him, because he can get killed and we have laws to not kill him i Sweden" på knagglig engelska med både Olofsson och Hägglund stående i bakgrunden för att också verka viktiga.

Nej du Björklund. Mig lurar du inte. Säg som det är istället. Du vill ha ett övervakningssamhälle och jag vill det inte.

Inga kommentarer: