Kommer ni ihåg när man var sådär runt 10 år och man skulle vara häftig. Då kom man på sådär genuina idéer om att man skulle bilda en hemlig klubb. Vad klubben skulle vara till för eller varför den ens skulle finnas var inte viktigt alls. Huvudsaken var att den fanns och att den var hemlig.
I dag på aftonbladets hemsida (som jag lyckades läsa utan att datorn kraschade för en gångs skull) kan man läsa om att vissa hemliga klubbar fortfarande finns, fast nu är de inte längre till för 10-åringar som vill vara häftiga. Nu är det maktens gossar som ska sitta där och vara hemliga.
En av dem som ville vara med i häftiga gänget är Sven Otto. Sven Otto är även känd för att inneha efternamnet Littorin och till vardags är han arbetsmarknadsminister. Han ser även hellst att de i omgivningen kallar honom Totto istället för Sven Otto. För såna smeknamn ska man ha när man sitter där högst uppe på näringskedjan. Då har man inte längre vanliga namn. Där heter man Dodde, Nodde och Totto.
Hur går man då till väga om man vill vara med häftiga gänget och leka? Ja först av allt ska du se till att du är av manligt kön. När de stora elefanterna dansar vill man inte ha kvinnor närvarande. Sen ska du hellst besitta en topposition som överbetald chef, vara kändisadvokat eller nåt annat lyxigt. En simpel bilmekaniker göre sig därför inte heller besväret att försöka få vara med och leka.
När man läser artikeln i Aftonbladet är det nog mest tänkt att man ska tycka att det är elakt att kvinnor inte får vara med, eller kanske att det är hemskt att Sven Otto är med där. Själv fastnar jag dock för de diverse kommentarer som företrädare för hemliga klubben kommer med. Hade man fört en längre intervju med dem hade man nog kunna publicera en rätt komisk text av det hela.
Eller vad sägs om Michael von Rosens kommentar när det går upp för honom att hemliga klubben ska bli omskriven i tidningen och då per definition inte längre kan klassas som hemlig längre. “Jag ska göra allt jag kan för att stoppa publiceringen. Vi har ju många jurister i huset”.
Kanske har jag väldigt udda och dålig humor, men när jag läser det där kan jag inte annat än skratta åt honom. Det blir lite tillbaks till 10 år igen. "Pappa dom är dumma mot mig, säg åt dom".
Eller varför inte när Carl-Gustaf Mann ska ge sig på försöket att förklara hur det hänger ihop, med det där att kvinnor inte får vara med."Vi älskar tjejer men gubbarna tycker att det är rätt skönt att slippa åla sig, flirta, dona och greja. Det blir mer avslappnat. Och tjejerna vill väl inte ha med nån kille på syjuntan?"
Vad menar han där egentligen? Det kan väl inte vara så att sammhällets högdjur är en samling gubbar utan social kompetens som när en kvinna finns i närheten genast tappar all förmåga att fortsätta bete sig som en människa, utan istället snabbt skyndar tillbaks till neandertalar-stadiet. Med kommentarer som den där behövs inte längre någon satir skrivas om hur verklighetsfrämmande dessa maktens gossar är. Det räcker gott och väl att lyssna på vad de själva säger.
- Artikeln i aftonbladet hittar du här*
*Källhänvisning är i detta fall viktigt då många annars skulle tro att allt är påhittat av undertecknad.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar