Det har visst blivit lite inne det här med att definera vad som får ses som konst och vad som ska ses som skadegörelse. Ska man dessutom anstränga sig för att vara politiskt korrekt så ska man dessutom se en stor och klar linje mellan just konst och skadegörelse.
Skadegörelse kan inte vara konst och konst kan inte vara skadegörelse. Det har ju varit skriverier i tidningarna i år där man kritiserar konstfack. Först handlade det om att en kvinna spalade psykiskt sjuk för att tas in på psykakuten i något slags projekt. Det har jag inte läst om så det ska jag inte kommentera allt för mycket, mer än att jag där förstår bägge sidor. Psykiatrin har alldeles för små resurser och behöver varje krona de kan få till att bedriva äkta verksamhet.
Samtidigt så tycker jag inte att "infiltrering" för att visa på brister eller så helt ska fördömmas för det. Skulle det hela där göras på rätt sätt så skulle det kunna leda till att opinionen för att tillföra resurser skulle bli tillräckligt stark så att det inte längre skulle vara hållbart för ansvariga att inte tillföra resurser till psykiatrin.
Nu inte sagt att psykiatrienheterna i vårt land per automatik gör ett dåligt arbete, snarare tvärtom. Men jag är samtidigt övertygad om att de skulle kunna göra ett mycket bättre arbete med bättre resurser att jobba med.
Nästa blåsväder för konstfack kom som ett brev på posten när en elev i sitt examensarbete producerad en video föreställande någon (eller sig själv) "vandalisera" en tunnelbanevagn. Så när jag ikväll sitter och läser på aftonbladet.se och får se följande bild blir jag inte direkt förvånad.
Arne Höök har bestämt sig. Konst är sådant man ser på gallerior och dyra tavlor. Kommer det till offentlig konst ska det nog helst handla om en staty som borde ha kostat väldigt många pengar att sätta dit.
Alla sova i enslig vrå, djupt in i midnattstimma.
Betong lyser grå på vägg och bro(fundament).
Betong lyser grå på taken.
Endast Arne är vaken.
Ja jag erkänner mig ha terroriserat och häcklat Viktor Rydbergs tomten, men det tror jag han skulle ha stått ut med om han fortfarande hade varit i livet.
Frågan är ju egentligen Arne, ser den där gråa betongen egentligen så rolig ut? Skapar den ett idyllsamhälle där alla går omkring och njuter av hur grått och fint vi har det? Jag tycker det inte. Och vem är det egentligen som äger det så kallade offentliga rummet? Är det inte alla vi invånare?
På pappret är det säkert något kommunalt bolag med en styrelse som har bestämt att betonggrått är fint och allt annat är fult. Så länge det inte kommer från en konstgalleria. Då är det genast konst och något fint. Men om man ser lite längre än fram till den där styrelsen i det kommunala bolaget, vem är det då som egentligen äger bolaget? Jo det är alla vi invånare som betalar de skattepengar som har varit med att finansiera den gråa trista betongen.
Istället för att beklaga sig borde man istället nästa gång en tråkig grå undergång byggs kanske som invigning av den undergången samtidigt ordna en "alla kan måla-dag" där invånare bjuds in för att hjälpas åt att smycka denna undergång. Alla kan då välja att sätta dit det de tycker är fint och Arne Höök kan få stå och vakta en grå ruta mitt i tunneln så att han också får sin lilla gråa idylliska ruta.
Arne har bestämt sig för att det finns tydliga regler för vad som får kallas konst. Det han inte gillar får man inte kalla konst, för då vet man inte vad man pratar om. Arne vet för han får skriva sina åsikter i sveriges största dagstidning.
Nu inte sagt att jag tycker att allt så kallat klotter är något fint. Det är inte ens det som det handlar om. Det finns uppenbarligen de som uppskattar det också. Jag är övertygad om att jag skulle kunna gå in på en konstutställning och där också hitta mycket sådant som inte jag heller skulle uppskatta. Men jag ifrågasätter inte heller om det är konst eller inte.
Konst kan enligt mig vara väldigt mycket och inte något som går att kategorisera efter var någonstans det sitter eller vad det föreställer. Alla behöver inte gilla all form av konst, men ska alla få välja ut något konstverk eller konstform de inte gillar så finns det inte konst alls.
Personligen så uppskattar jag konst i diverse former av Street Art. Jag gillar body art i form av piercings och tatueringar. Däremot har jag ett väldigt begränsat intresse för den form av konst som ofta hamnar på diverse utställningshallar. Det betyder dock inte att jag ifrågasätter om den del av konsten jag inte gillar verkligen kan få klassas som konst.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar