Well I started out with petrol bombs and throwing bricks and stones

Jag satt igår och surfade runt på youtube och lyssnade på väldigt blandad musik. Det slutade i vilket fall med att jag hamnade på Irländsk musik, och en låt som heter SAM song. Denna sång är vad man kan kalla en hyllningssång till IRA.

Det fick mig att tänka på frågan om varför grupperingar som Al Quaida eller liknande som idag klassas som terrorister inte får något direkt genomslag i västvärlden. Ska man se det historiskt så brukar faktiskt de grupper som anses vara terrorister faktiskt också få något slags genomslag även bland folket. Om det ska kallas revolutionsromantik eller inte ska jag inte gå in på.

Däremot så löste jag frågan om varför man inte lyckas bli folklig här i västvärlden. Allt handlar nämligen om musiken. Man har inte några hyllningssånger som är direkt gångbara här i västvärlden.

Ser vi historiskt på det hela så hade Brigate Rosse i Italien musiken på sin sida. IRA hade på irland musiken på sin sida. RAF i tyskland... ja där kanske man också hade musiken, det vågar jag inte sia om. Däremot hade man Ulrike Meinhof. En tvåbarnsmamma som såg väldigt cool ut i sina solglasögon.

Långa skägg står sig nog inte så långt jämfört med detta.


För att visa på min slutsats så lägger jag också till ett videoklipp med låten SAM song. Tycker man inte om bilder på stadsguerilla eller liknande så får man blunda och bara lyssna.

Du kan ha råkat ut för en programvaruförfalskning

Får idag upp ett meddelande på min dator om att Windows kan tänkas vara förfalskat (ett förinstallerat windows som följde med datorn). Till följd av detta så har jag begränsade möjligheter att använda datorn har jag märkt.

Försöker jag starta MSN så händer inget alls. Går jag istället och försöker komma in genom web-versionen av samma program så stängs bara sidan ner. Tror jag får ta och kolla upp vad det är för knappkombination man använder för att återställa allt till fabriksinsällningar igen. Men först så måste en massa saker på hårddisken räddas.

Korpinledning

I söndags inleddes korpserien i innebandy, och precis som jag gissade i förväg så blev det en rätt stor förlust. 12-2 skrevs slutresultatet till. Men till vårt försvar ska det sägas att vi hade 1-1 och hängde med bra den första halvan av första halvlek.

Efter det så visade det sig att har man ingen kondition så bör man inte ha bara 3 avbytare när motståndarlaget är tre hela femmor.

Mitt knä överlevde matchen rätt okej faktiskt även om det var rätt stelt på måndagen. Igår var det återigen dags för "träning". Jag spelade med tejpat knä, men insåg at jag nog inte alls borde ha gjort det. Knät är långt ifrån läkt och några snabba vändningar eller liknande klarar det inte av. Inte heller att trampa ifrån riktigt med.

Hur som helst så är det två nya macher i helgen. På lördagens match kommer jag att testa knät och prova att spela. Om det sedan fungerar att spela även på söndagen vet jag inte än.

Välkommen tillbaks till verkligheten silverbyn

Jag borde väl kanske ha skrivit det här inlägge i lördags eller senast i söndags eftersom det var då det var aktuellt med SM-final i bandy, men jag har varit lite för lat för att sätta mig framför datorn och skriva.

Nu kunde jag inte följa finalen så som jag hade önskat, utan satt på jobbet med en laptop bredvid mig som visade matchen på svt.se samtidigt som jag jobbade. Men tillräckligt mycket hann jag se för att tolka det som att det fanns ett lag som var där för att spela en bandymatch och ett annat lag som var där för att vinna ett guld.

Jag skrev tidigare att jag skulle vara grönvit för en dag. Dagen visade sig bli grönvit också med att VSK vann med 5-4. I rondellen vid Schenströmsplan här i Bollnäs fanns det på kvällen uppsatta gravljus runt om rondellen och ett plakat med en hälsning till hemvändande edsbybor.

"En ny era har inletts. Välkommen hem Silverbyn"

Den längste av bröderna Sundström sammanfattade det hela rätt bra med sitt "Man skiter i att VSK vann. Huvudsaken var att Edsbyn förlorade."

Man undrar om kommunväxeln där borta svarar "Välkommen till Silverbyn" nu den här veckan

Fredag den 13:e

Ja det var ju egentligen lite över en vecka sedan nu, men jag har ju inte nämnt något om det ännu. Fredag den 13:e mars 2009 så släpptes årets (hittills åtminstone) album. I alla fall om man som mig anser att sveriges genom tiderna enda riktiga rockstjärna är en man vid namn Joakim Thåström.

Anledningen till att jag nämner det nu och inte då för ungefär en vecka sedan är helt enkelt att jag varit en dålig människa och inte lyssnat igenom albumet förrän nu.

Hade det väldigt tyst och lugnt på jobbet igår så i bakgrunden så fick den skivan rulla den sista timmen. Grymt bra skiva.

Favouriten efter att ha lyssnat ett varv på skivan är nog "Den druckne matrosens sång". Det kan inte bli mer rätt än när man sätter Thåströms röst på Dan Anderssons texter.

5 orsaker att vara grönvit för en dag

Idag ska det spelas bandyfinal mellan Västerås och Edsbyn. 2 lag som jag egentligen inte har mycket till övers för, men när man som idag nog ändå bör välja sida så tänker jag vara grönvit hela vägen.

Så för er andra som kan tänkas ha problem att välja sida inför dagens final har jag piltat ihop en liten lista för att hjälpa till så att ni inte riskerar att välja Edsbyn.

Så här kommer mina anledningar till att vara grönvit, om ändå enbart för en dag (eller ett par timmar kanske)

1. Det lag i finalen som inte spelar i grönvitt är Edsbyn. (bara det bör ju räcka)

2. Kommunväxeln i Ovanåkers kommun (där Edsbyn ligger) har svarat "välkommen till guldbyn" flera år i rad nu. Tänk er nöjet att få ringa på måndag och fråga om ni har kommit till silverbyn.

3. Ska man se till bandyn som sport så är det bästa för bandyn att Edsbyn förlorar dagens final. Redan idag är bandyn ifrågasatt eftersom det i VM-sammanhang inte finns någon egentlig konkurrens, där det redan i förväg nästan skulle gå att lägga ett spelschema på en dag. Ge finland bronsmedalj och låt Ryssland-Sverige göra upp och guld och silver. Omväxling bland segrarna är bara bra för idrotten.

4. Bara det få höra Hans Elis få kommentera en Edsbyförlust i SVT gör ju det hela värt att låta Edsbyn få gå till final och förlora.

5. 10:e SM-Guldet firat på klubbens 100-årsjubilemumsår vorde lite för mycket för att få låta Edsbyborna få uppleva.

Helg

Då så var det helg igen. Fast för min del så börjar inte helgen förrän på tisdag. Har sån där vecka när jag normalt sett är ledig torsdag-fredag och sen jobbar helg, men den här gången gick det inte att göra så eftersom jag hade utbildning på jobbet både torsdag och fredagen. Därför blir det 8 dagar i rad med jobb innan ledighet.

Istället får jag kortvecka nästa vecka istället när jag är ledig både tisdag-onsdag och sedan också helgen.

Imorgon drar dessutom serien i innebandykorpen igång. Dock osäkert om jag kan spela med mitt knä som jag vred sönder i tisdags, men det känns bättre och bättre i knät för varje dag så förhoppningsvis ska det gå. Tänkte i alla fall ta och åka ner och vara med på uppvärmningen så får jag se sen om jag placerar mig som coach på bänken eller om det går att spela.

Mitt tips är i alla fall att vi åker på storstryk i premiären.