Sista veckan

Så var man inne på sista veckan ännu en gång. Förra gången godkände facket inte uppsägningarna på jobbet eftersom vi skrivit på beskeden om uppsägning mer än en vecka senare än vi informerades, så då slutade det med att vi fick fortsätta ett tag till.

Nu i fredags hade facket förhandlingar med företaget och kom fram till att det som skulle gälla som uppsägningsdag var den dag vi skrivit på pappren. Så den 12:e är det som gäller. Sista dagen på fredag alltså. Sen är det kölapp på arbetsförmedlingen på måndag igen.

Bamboo Curtain

Det har tydligen öppnat en ny möbelaffär i Bollnäs. Eller ny och ny, den har väl funnits några veckor. Inte direkt den sorts affär man får för sig att besöka bara sådär kanske. I alla fall så brukar Mia och hennes mor göra sånt. Åka in och kolla vad nya skumma affärer är och har, så idag när de var dit hittade de en sån där Bambu-gardingrejs som man hänger upp för dörrar eller liknande som de tyckte att jag skulle behöva. Inte kanske för att jag behövde dölja dörrar utan mer för att de tyckte att motivet passade mig.

De av er som varit hemma hos mig vet kanske att hallen här hemma har femhundra dörrar nästan och en tom sån som leder in till en liten skrubbliknande sak där man hänger in ytterkläder. Där har det förr bara varit en tom öppning. Numer pryds den av Che Guevara i bambu-version.

Lyckades skrämma liv i batteriet som det saknas laddare till och få bild på den till bloggen innan kameran dog.

Klicka på bilden för att se den utan att bakgrunden syns igenom den.

Det där med "Extra cheese"

Kom att tänka på en sak. Alltid när man tittar på en film eller amerikansk tv-serie och de ska beställa pizza så beställer de alltid med "extra cheese". Blir det inte bara onödigt geggigt och sliskigt då?

Det är väl ändå de andra tillbehören på en pizza som gör den god. Som en massa jalapeno och sånt där. Hade de beställt med extra jalapenos så hade det ju i alla fall funnits nån slags logik i det hela.

Nikotinfritt liv, ett självplågeri

Det börjar kännas lite grann som att det snart är dags för ännu ett försök att sluta snusa. Långt ifrån det första försöket kan jag lova, men förhoppningsvis det sista. Enligt mina uppskattningar började jag nångång för sådär en 13-14 år sedan och nånstans känns det som att det räcker nu.

Vågar inte försöka mig på att räkna ut vad alla dosor kostat mig genom åren, det skulle förmodligen bli alldeles för stora summor för att jag skulle vilja se dem.

Frågan är väl också om jag verkligen vill sluta. Självklart vill jag vara fri från alla behov av snus, men samtidigt finns det inget godare än en snus när man vaknar på morgonen.

Har som sagt försökt sluta ett antal gånger tidigare. Som längst har jag lyckats hålla uppe i en månad och som kortast i några timmar. Mitt senaste försök slutade med något slags panikartat beteende där jag letade igenom skafferiet efter något att ha under läppen. Där hittade jag ett paket russin som tuggades sönder och placerades där. Efter det gick det inte längre och jag åkte ner till Hemköp och köpte en dosa. Den första snusen efter att man hållit uppe i ett antal dagar är väldigt god också föresten och lugnande.

Nu låter det lite grann som att jag säger tack och hej till mina behov och gör ett försök här och nu, men riktigt så illa är det inte. Försöket kommer, men inte just nu. (det där har ni aldrig hört förr va?)

Det finns dock två orsaker till att jag väntar lite till innan jag gör ett försök att sluta. Den första är att det inte finns en sportmössa att jag skulle klara av att försöka sluta samtidigt som jag jobbar. Låter säkert som en riktigt dålig ursäkt, men jag vill helt enkelt inte jobba samtidigt som jag genomgår den värsta abstinensperioden.

Den andra och kanske vettigaste orsaken till att vänta är att jag helt enkelt behöver mer motivation för att sluta. Skulle jag göra ett försök nu vet jag att jag skulle ge upp efter några dagar, det vill jag inte. Därför ska jag under några veckor eller så försöka bygga upp en tillräckligt stark motivation.

Tillvägagångssättet den här gången jämfört med andra gånger kommer också att skilja sig åt. Tidigare har jag provat att sluta tvärt rakt av utan substitut. Det gick inte då så nu provar jag nåt annat. Jag har provat att övergå till nikotintuggummi, det mådde jag illa av så det ska jag inte heller prova nu. Istället ska jag försöka mig på nån mysko avtrappningsmetod där jag gör upp något slags schema där jag till att börja med ger mig själv bestämda max antal snusar jag får ta per dag och sen fylla ut de missade snusarna med Onico eller något liknande nikotinfritt snus.

Därefter minskar jag gradvis det antal riktiga snusar jag får ta per dag tills jag kommer ner på noll och bara kör de där snusfria snusarna, efter det påbörjas fasen av att minska och sen få bort även dem.

Avslutningsvis ett litet visdomsord till mig själv i framtiden: Att sluta snusa är lätt, det svåra är att inte börja igen.

Ring och gissa vilket ord

Kan ju inte vara nån som missat alla de där "tv-programmen" som går ungefär dygnet runt när kanalerna inte har något annat att fylla ut tiden med. Såna där program där man ska ringa och gissa på ett ord eller något liknande. Ofta med jättelätta ledtrådar så alla ska veta svaret och kanalen därmed får stora intäkter från alla som ringer.

Dessa program är ju direktsända och i direktsändning kan ju allt hända brukar det heta. Programledaren här reagerar minst sagt annorlunda på ett fel svar

Grattis Igor

En hjälte har blivit gammal. Den forne storspelaren i Livorno, Igor Protti fyller idag 40. Något som självklart måste uppmärksammas.

Igor Protti föddes idag för 40 år sedan i Rimini. En stor del av sin karriär huserade han i lägre divisioner, men hann även med några år i Serie A i diverse klubbar, där höjdpunkten var när han säsongen 1995-96 delade skytteligatiteln tillsammans med Giuseppe Signori.

Trots skytteligasegern degraderades hans dåvarande klubb Bari och Protti flyttade vidare till Lazio där han aldrig riktigt lyckades och blev efter en tid befriad från sitt kontrakt. Efter en sejour i Reggiana flyttade han ner en par steg i divisionerna, för sin andra sejour i Livorno som då huserade i Serie C1. Där fick han rollen som lagkapten och hjälpte till att leda laget tillbaks till Serie A.

Igor Protti blev snabbt en av klubbens mest populära spelare genom tiderna bland supportrarna och när han avslutade sin karriär 2005 hyllade klubben honom med att "pensionera" hans tröja, nummer 10. Vid ceremonin bad han dock klubben att häva pensioneringen eftersom han som han sa det ville "ge någon tillbaks drömmen om att en dag få bära denna tröja". Den nuvarande säsongen är den första som tröja nummer 10 åter igen finns i Livornos trupp.

Under sin karriär spelade Igor 602 matcher på senior-nivå och gjorde under dessa 226 mål. Av dessa spelade han 267 matcher i Livornos tröja och gjorde 120 mål i densamma.

Så Grattis på 40-årsdagen Igor

Vilken slags kommentator är du?

Tjuvlyssnat, som för övrigt är en av de sidor jag tittar till med jämna mellanrum har sammanställt en lista på vilka typer av folk som lämnar kommentarer efter sig i bloggar.

Så vilken sorts bloggkommentator är du?